shitpig

Hahaha, tur att jag är öppen med min korkadhet.
De va inte så svårt att få till sina inlägg så som dom ska se ut...
Längst ner i högra hörnet står det "ändra redigerare"

Det va bara o klicka där så va allt tillbaka så som det ska..

Nu kan det ju vara som så att denna bloggen inte blir långlivad.. Verkar
som att metrobloggen blir kvar...
Ja på ett eller annat sätt iaf.

Ingen är gladare än jag...

Funderar lite på om det finns fler fördelar här än där..
Kanske skulle kolla runt lite.
Är ju även lite inne på det där med domänsida..

Ja det tår o funderas på.

skriva här inne det ser ut som det gör. Ni får hoppa in på metro o läsa. http://www.metrobloggen.se/jsp/public/index.jsp?article=19.4797739 Jag kan inte ens länka här inne nu. Jag vet oxå att mina desperata klick på enter inte hjälper helle för blogg.se vet inte hur man byter rad.. Hoppas på ett svar på mitt gnällmail kommer snart. Jag hoppas iaf att ni letar er in på den andra bloggen o läser om PALMEMORDET!!!!

Har haft vansinniga overklighetskänslor idag. Har inte riktigt haft koll, märker när jag ska fundera över dagen att jag har minnesluckor. På riktigt alltså, såna luckor man kan få om man festat för mycket. Inte skit trevligt... Gick till affären förut o va tvungen att stanna flera ggr för att känna på mig själv om jag verkligen va där. Jag kunde inte bedömma avståndet mellan marken o mina fötter, jag kunde inte fokucera blicken. Nä usch nu får det gärna bli fredag... Jag orkar inte ha det så här... Hela jag är fel. Inifrån o ut... Fel fel fel... Fan fan fan...

då rakt inget cityliv idag... Det blev hela fickan full med köttbullar o träna lite på det där o vara lyhörd o lyssna... Gick ganska bra. Tyvärr för min skull så är han jääävligt lyhörd så han märker ju att jag är ur ballans o försöker sätta sig på mig. Men inte alls lika mycket. Men köttbullar funka bra, o han lyssnade bra.

Inte hur jag ska ta mig till stan med hundet idag? En gåta!!! Kanske skulle få tag i sprit först då kanske det skulle gå. Haha Nä usch o fy, det ligger faktiskt en liten sanning i det, jag fattar att folk super sig fulla i tid o otid för att man inte orkar med sig själv. Förstår att man intalar sig själv att lite vin är väl ingen fara. Fattar att man "slappnar" av med en grogg eller ett par öl efter jobbet. Jag skulle kunna göra desamma. Här o nu... Ett glas vin... Inga kymmer... Tur jag inte har nåt vin... Jag har kaffe o lamotriginabstinens... Ingen bra kombo... Kaffet gör mig skakig o skum o lamotriginunderskottet desamma fast med mycket mer effekt... Såatteee... Ja så ere...

Inte en så jätte bra dag... Nu ska jag göra som jag ALLTID gör, jag skyller ALLT på medicinerna. Det är deras fel att jag mår dåligt idag... Sen när jag äter dom som jag ska så är det deras fel ändå. Sen är jag hungrig oxå, o ibland tar broccoli vansinnigt lång tid på sig att koka... Det är oxå medicinernas fel. Om ni har nåt som är besvärligt, skyll det på mina tabletter. Det är inte mer än rätt. Är inte alls på humör för nåt idag, då på nåt sätt är det bra att det här djuret är här, för då måste jag ju iaf klä på mig o gå ut... Inte har det blivit några långpromenader idag utan idag är jag en tråkig dagmatte. Laddar alla batterier jag bara kan så jag ska orka ta mig till stan imorgon. Nä nu måste väl för faaan skiten koka?? Ska iaf skala potatis till barnet som slutar skolan strax. Sen blire läxa... Engelska o matte... Svenskan e klar. Redig tös Mäh... Nu såg jag att jag inte kan lägga in nån bild eller byta typsnitt eller nåt sånt. Hela det fältet e borta... Jahapp, så kan de va...

Vad roligt va lite spänd över hur statistiken här på blogg.se skulle se ut.
Ser ut som ett diagram med stapel som går stadigt neråt från igår...
Inte så konstigt kanske?
Det är ju tidig morgon nu o de flesta har väl inte suttit o klickat in
på bloggen hela natten.

Vilket är synd, det har jag uppskattat. Så ni som inte har jobb att sköta
kanske kan ta o vända lite på era dygn o kolla inne hos mig på nätterna
o sova på dagarna...
Nä det tillkommer inga nya inlägg på natten men ni får ju för fan
använda fantasin... Ge det några veckor så ska ni se att
ni kommer fantisera ihop jätte bra inlägg.
För det är allmänt känt att såna som är vakna hela nätterna o sover på dagarna
blir knäpp i huvudet.
Thats a fact!!!

Sitter som ett stolpskott o väntar på bänkbytarsnubben o eventuellt nån kakelbytarmänniska...
Kan ju vara en tjej...
Har även en dampig dock inte just nu hund som sover så gott här nu.
Funderar på vilken runda vi ska ta idag...
Tog på mig min stegräknare igår, ska se om jag kan gå lite längre idag...
Fast jag gillar inte den grejen egentligen, ska man forstätta så så slutar det ju med att jag
får gå halva dygnet för att klå mig själv...
Men jag kanske skulle sätta ett mål att minst gå si eller så många steg per dag...
I vanliga fall (utan hund) går jag kanske 120 steg per dag...
Så det kan ju bara bli bättre.

Nä nu tror jag att jag har bestämt mig... Jag har ingen lust att få några bänkar bytta idag.
Jag tor jag ställer mig o motar dörren...
Fan va snopna dom skulle bli...

Då va det klart då.
JAG ÄR GAMMAL NU!!!

Jag kan inte titta på big brother...
Det är för pinsamt o jag fixar inte människor i 20års åldern.
Det är fel på dom.

Usch...

tog oskulden när det kom tilll att kommentera här inne.
Tack min vän, nu vet jag att även det fungerar.

Fan jag gillar inte nya grejer, detta är så långt ifrån det jag är van vid.
Skrivfältet här är för stort...
Texten är för liten o jag är förvirrad.
Jaaa jag vet jag gnäller, hitta en annan blogg, skit i va här...
Näää nu har jag hittat hit o då jävlar är det här jag ska gnälla.

Sån e jag...


Ska uppdatera lite om det som är mest intressant i mitt liv just nu.
Min näsa.
Den täppte igen nyss..

Konstigt det där.

Dags att ge sig på cymbaltan igen...
För er som inte vet är det "lyckopiller"
Vad jag minns va det inga roliga biverkningar på den...
Men man gör väl vad doktorn säger, man ska väl hela
tiden försöka med allla medel att må bra...
På gott o ont, man ska inte ge upp...
Är trött på att må bajs, jag vill vara glad...
På riktigt glad alltså...

Läs här för att få lite mer koll

Har klistrat in lite lite av vad som finns i den gamla på metro.
Jag lär inte kopiera över alla inlägg..
Så det så...
Jag ids inte...

Jag har sen barn älskat djur. Jag samlade larver när jag va liten. Såna där små jätte gröna hade jag samlat ihop i en glasslåda. Mitt i samlandet blev jag kissnödig o när man som barn blir just kissnödig blir man VÄLDIGT kissnödig, VÄLDIGT fort.

Så jag tar min burk med kanske 50 små söta gröna larver i o springer hem på mina små knubbiga ben. Kastar upp ytterdörr o toadörr för att då givetvis snubbla på tröskeln o alla mina fina larver flög ut på hela toalettgolvet.

Behöver jag tala om att mamma INTE blev överlycklig.

Några år senare springer jag med andan i halsen in till mamma o frågar om jag kan få en påse.

Klart jag kan få en påse, inget snack om den saken.

Mitt fynd denna gång va en död igelkott. Den hade nog varit död länge för den hade svällt upp o va väldigt tung. Jag visste att man inte fick ta i döda djur så jag slet länge med hjälp av en pinne att få in igelkotten i påsen.

När detta va gjort försökte jag få med den hem så försiktig jag bara kunde för att be mamma hjälpa mig att begrava den.

Mamma blev igen inte ett dugg glad när jag släpade in den döda igelkotten i vardagsrummet.

Kort efter detta hittade jag på vägen till badplatsen en död liten fågel. Mammas röst ekade i huvet på mig att man ju inte fick ta i döda djur. Jag hade inget att ta pippin i. Baddräkten hade jag under kläderna o någon handduk behövdes inte, det va ju jätte varmt.

Så jag gjorde det man inte fick.

Jag tog den lilla lilla fågeln i handen o cyklade så fort mina ben orkade hem för att ge även detta lilla djur en fin begravning.

Mamma va inte hemma denna gången så hon skällde inte. Jag begravde den i en rabatt minns jag. Sen grät jag länge.

Katter som jag släpat hem ska vi inte ens gå in på. Dock levande.

Jag har alltid velat att Shitpig oxå ska vara en sån där djurmes som jag. Hennes första djur va en hamster. En gråsvart långhårig sak som tyvärr va självmordsbenägen. En natt lyckades han.

Jag frågade Skitgrisen om vi skulle begrava honom.

- Äsch vi slänger honom i soporna, svarade hon med en axelryckning.

Andra djuret va en kanin. En cp-kanin som bara hon kunde hantera. Släppte vi ut henne så sprang hon o gömde sig så fort jag skulle ha in henne i buren. Men kom ungen så la hon sig helt stilla så hon kunde hålla fast henne tills jag kom.

Kaninen älskade Skitgrisen över allt annat.

Pga flytt va kaninen tvungen att flytta. Barnet blinkade inte ens. Hej då kaninen.

Sen kom Dampen. Honom hade vi i 3 år, när han flyttade grät hon i 2 minuter samma kväll. Damppaddan har hon inte ens frågat efter.

Nu har vi ju då varit marsvinsvakt i två veckor. Idag fick dom flytta in till sig igen.

Ungen har gråtit hysteriskt. Jag svär på att hon aldrig har varit så här ledsen i hela sitt liv. Hon ville nästan inte leva utan dom där svinen.

Va är det för speciellt med dom? Hamster, kanin o hundar.... Hon har inte brytt sig.

2 veckor med marsvin o ungen är helt föstörd.

Djurmesen i henne tycks ha vaknat nu....

Medium på tv4+ o samtidigt kommer grannen in med boken Den Förlorade Symbolen till mig.

Vad göra liksom. Hade ju varit enkelt att kolla på programmet först o sen läsa, men boken ropar på mig, skiter jag i programmet så kommer TVn stå o ropa på mig...

Ibland önskar jag att jag va ännu mer kvinnlig än jag är så jag kunde titta på tv o läsa en bok samtidigt o hänga med i bägge delar.

......... lång paus i skrivandet.

Fuck the book just nu, jösses vad spännande det blev. Tur dom lägger reklam ibland så man kan andas.

*torkar svetten ur den yra/sugande pannan*

En till jobbig sak nu (om ni inte märkt det innan så är detta lite av ett gnällinlägg) är att jag är så vansinnigt skrivsugen o har inga skumma funderingar att skriva om. Inget spännande som hänt. Inga roliga minnen som dyker..... Vänta lite.....

Kanske kom på en sak.

Detta blir inte bara ett gnällinlägg det blir ett förvirrande inlägg. Jag ska kasta mig från den ena saken till den andra utan sammanhang. Så försök att hänga med nu.

När jag va liten, kanske i 4-5 års åldern så bodde jag hos min mormor en sommar. Hon bodde då i ett litet litet samhälle som heter flötningen o det ligger näst intill precis på gränsen till norge, en bit ovanför Idre.

Minns att varje morgon dukade hon upp med frukost till kanske 18 personer fast vi bara va 3. Varm choklad i en brun kopp, det va alltid skinn på chokladen (blööääää)

Sen bakade vi. Jag hade klut på huvudet o kände mig jätte stor när jag stod vid bakbordet på en stol o knådade.

Sen åt vi fisk. Inte vilken fisk som helst utan gädda. Jag är född äckelmagad ska även tilläggas.

Det finns en si så där 45 miljarder ben i en gädda. Jag döööör på riktigt om jag får ett ben i munnen. Min mormor är född på 1800-talet o då jävlar äter man både ben, fjäll o ögonbrynen på fiskfan.

I mitt barnhuvud så åt vi gädda varje dag. Kanske tillomed flera gånger om dagen, jag ger mig fan på att det va en skvätt gädda i den varma chokladen till frukosten.

Hela livet kretsade runt beniga gäddor.

Jag frågade varje dag vad vi skulle få till middag.

-Fisk, svarade mormor o gav mig onda ögat så jag inte skulle protestera.

Fisk betydde gädda. Gädda, gädda, gädda.

Nu va det ju inte så att vi åt gädda hela tiden, men den lilla verklighet ett barn har så tyckte jag det, där o då.

Samma dag som mamma skulle hämta mig så hade jag varit ute o lekt på gården o mormor ropar att maten är klar. Jag frågar vad det blir.

-Fisk!!!

Där stod jag på gårdsplanen i min blommiga klänning o träskor o fällde en ensam tår. Både för att behöva åka hem (trivdes trots allt hos mormor) o för att behöva tugga gäddben.

På bordet står stekpannan med ett lock på, en kastrull med potatis o en såssnipa med sås.

Jag sätter mig på kanten som va min plats o mormor lyfterpå locket till stekpannan.

Det va fiskpinnar!!!!!!!!

Hallå fattar ni???? F I S K P I N N A R!!!!

Riktig fisk. Ingen sån man fiskar utan en sån som kommer i förpackning från affären.

Då grät jag.

Det va en gång en kvinna som var ute på en promenad med sina hundar. Vi kan kalla dom D1 o D2 (damp 1 o 2 alltså)

Promenaden var skön o vädret var behagligt. Fanns egentligen inget som kunde få kvinnan ur balans utan hon njöt av livet precis så som det var.

Men då hände det som inte fick hända. D2 saktar ner. Han kröker rycken o börjar bajsa MITT på cykelvägen. Kvinnan stoppar handen i fickan för att ta upp en påse.....

Allt som finns i fickan är två tändare o ett kvitto.

Kvinnan sväljer hårt o pressar tillbaka tårarna. D1 o D2 tittar på henne med undran i blicken. Hon tar upp kvittot o tittar på det. Försöker bedömma om det lilla pappret ska räcka att täcka högen som ligger där o nästan flinar åt henne.

Hon sväljer ännu en gång o böjer sig ner med kvittot i sin darrande hand. Sakta sakta börjar hon plocka upp korvar. Det går bra, hon verkar klara det. Hon känner lyckan igen o börjar bli lite ivrig. Just i det ögonblicket, när leendet börjat att leta sig tillbaka i hennes ansikte o känslan av att vara nöjd med sig själv börjar infinna sig trycker hon sin tumme djupt ner i en av dom skrattande krovarna. Hon kunde svurit på att dom visste att detta skulle hända.